Något mer positivt
Läste nyss om Nyköpingsån på http://www.bigsalmon.se/nykoping/
Ett utdrag av vad som står:
|
|
"Sektionen förvaltar på uppdrag av Nyköpings kommun fisket i och omkring Nyköpingsån. Det huvudsakliga arbetet består i att underhålla och utveckla fisket efter lax och havsöring i Nyköpingsån. Arbetet har varit så framgångsrikt att ån nu är ett av landets bästa lax- och havsöringsvatten. Detta visar sig bland annat genom att ett antal fiskar av rekordklass fångats, bland annat lax på 23,6 kg och havsöring på 13.0 kg. Allt arbete med utplantering, fisketillsyn, biotopförbättringar, myndighetskontakter m.m. sköts ideellt av ett gäng entusiaster."  En vacker bild från ån. (http://kanaler.arnholm.nu) Riktigt positiva nyheter. Ja, nyheter för mig alltså. Det var väl typ 20 år sedan jag fiskade i ån, och då var det ett ungdomsfiskekort för 100kr för en säsong. Nu är man ju senior men glad ändå.  En annan bild från ån. (http://kanaler.arnholm.nu) Det blir till att åka in och prova lyckan någon dag. |
Måndag...igen!
En vecka närmare döden, som kollegan skulle ha sagt. Vilket
satans ekorrhjul vi lever i (Ekorrhjul!? Borde det inte heta typ
hamsterhjul?). Jobba, jobba och jobba. Komma hem till en massa
andra måsten, och fortsätta jobba. Näe, en rejäl lottovinst skulle
smaka bra nu. Jag vet att jag låter gnällig nu, men det går över.
Det är måndag och jag har sovit lite för dåligt bara.
Det är inte pengarna som gör en lycklig, utan friheten av att inte
behöva jobba. Så, om någon har något hett tips på att håva in lite tid,
så hör av er.
Nu till det positiva. Fick hem en ny fin bok idag. Gött att få lägga
sig och läsa lite.
Lars-Åke Olsson, igen. Han skriver för jäkla bra den mannen. Önskar man
kunde skriva som honom. Då kanske man kunde ägna sig åt att skriva böcker
istället för att gå och knega på bruket här i byn. Oj, blev visst lite mer gnäll.
Sorry! Jag kan vara lycklig, jag är inte bitter. Seriöst. Jättelycklig!
Lägger in ett till sommarkort här så blir jag glad igen.
"Lugna viken" i Nävsjön.
Ska försöka skriva något mer positivt innan den här dagen är slut.
För lite fiske helt enkelt, men nu har jag gnällt färdigt. :)
Gammalt och vackert
Jag satt och tittade på splitcane spön, utifall jag skulle få lite pengar över
någon gång. Jag skrev om det tidigare i ett inlägg (läs här), hur det
gamla lever kvar och att folk även idag 2011 föredrar de gamla
bambuspöna framför dagens moderna material. Tänkte bjuda på lite
av det jag hittade.
Är det inte sjukt snyggt så säg...
Bilderna kommer från www.orvis.com
svenska kr + frakt, moms och tull). Ändå nedsatt ca 6000 kr. Sugen?
Dessa bilder kommer från www.bearsden.com
Ett annat set från Orvis, ett 150 års jubileumsset för endast 7900$...
Ca 52000 svenska riksdaler, den tar vi sa polisen.
En snygg bild från www.fishpornfix.com...
...och en annan bild från www.ujdecor.com
Det sägs att man som flugfiskare aldrig blir fullärd, frågan är om man
någon gång kommer känna att man har allt man vill ha?
Dagslända med stil
Satt och bläddrade i ett gammalt exemplar av Allt om flufiske,
närmare bestämt nr. 5 2010 och såg något intressant på sidan 14,
shoppingrundan. Det var en Dagslända av foam och vingar av något
konstgjort material. Det stod att det gick att köpa sådana på sajten
www.l2dm.se för 30kr styck. Skulle gå in och titta på den nu, men
sajten verkar inte vara tillgänglig. Får försöka igen senare.
Foamslända
Det roliga med sländan var att jag för över ett år sedan sprang på ett
flugmönster på just en foamslända. Den var mycket rolig att binda tyckte
jag då och band upp ett gäng i olika storlekar och färger. Provade även
att fiska med en slända, men tyckte att det var för stort luftmotstånd i de stora
vingarna. Det sjöng ordentligt om flugan och tafsen blev tvinnad. Jag lade
tillbaka dem i asken och där blev den liggandes. I Allt om flugfiske så skriver
de att sländorna är bäst för kortdistansfisket pga att de stora vingarna kan
tvinna tafsen på långa kast. Så man kanske ska ge de en chans till på kortare
distanser. Men att de var så dyra?!
Så här såg min ut som jag band långt innan jag såg köpvarianten.
Vad tycker ni, var den inte lite lik?
Fredag och Tenkara
Nu har jag hitta något nytt spännande. Eller faktiskt inte alls nytt
utan snarare något hyfsat gammalt. Ca 200 år gammalt.
Men helt nytt för mig, nämligen Tenkara. Det är en gammal
japansk flugfisketeknik för små bäckar och vattendrag. Vid
en första anblick tyckte det såg lite dumt och fånigt ut, som ett
vanligt teleskopmetspö med en fluga på i änden. Men nu har jag
tittat lite mer på tekniken och blivit fascinerad. Kan nog vara riktigt
roligt vid små vattendrag. Tål att tittas närmre på.
Har dock inte hittat någon svensk återförsäljare, men det kanske
finns. Har inte letat så mycket då jag upptäckte det hela igår.
Borta i staterna finns det: http://www.tenkarausa.com/, om någon
skulle vilja beställa. Jag ska läsa på lite mer om Tenkara och kommer
inte att beställa något just nu. För även om det är relativt enkel
utrustning och att man inte använder någon rulle så är det ändå inte
helt gratis. Det kostar pengar, du vet.
Alldeles snart fredag
Skönt att få ta lite helg och ledigt. Skulle verkligen behöva en
dag med lite fiske känner jag. Det är riktig avkoppling för mig, som
meditation. Rensa skallen. Det gör inget om det är stendött i sjön, så
skönt att bara få komma ut. Helt klart roligare om man får något hugg
såklart. Näe du kung Bore, eller vad han nu heter. Kliv åt sidan och
släpp fram våren nu.
Satt och tittade över mina flugaskar idag för att se om jag var redo för
säsongens fiske. Såg att jag bara hade en enda Bee Wulff. Inte bra,
får sätta mig och binda upp ett lager. Eller försöka, kan ju inte vara så
vansinnigt svårt. Lite gul och svart chenille, ekorre och rödbrunt tupphackel!?
Man får prova. Så här ser den ut:
En riktigt bra torrfluga som Thomas hade med sig första gången jag
var med honom ut. Fick en väldans massa hugg på just den flugan.
Han kunde inte minnas var han hade köpt den och han visste inte vad
den hette. Det blev genast en sådan där "måste-ha-fluga", som alla
flugor man får fisk på blir i början. Ännu mer attraktiv blir den när man
inte får tag på den. Långt senare hittade vi den på en sida som hette
flugbiten.se, så vi beställde ett gäng. Den sidan finns inte längre kvar så
det blir till att binda egna. Fast den finns ju att köpa också, det är lite
lättare att hitta den när man vet vad den heter.
Ska ta tag i lite "måsten" här hemma nu och se om jag hinner binda något
innan man faller död i sängen.
BTW, (By the way) ser att jag har en del som tittar in här på min blogg,
men det är förhållandevis få kommentarer. Skriv gärna om ni har något
önskemål om inlägg, frågor eller vad ni tycker. Får lite idétorka emellanåt.
Ännu en dag närmare döden
som kollegan sa till mig idag när vi skulle gå hem. Inga muntra ord,
men det var humor när han sa det. Ett litet internt skämt men ändå
helt sant. Jag svarade:
"-Ja, du Håkan, det är tur att vi inte vet hur många dagar vi har kvar."
Tänk om man visste det, jobbigt...stressigt...
Var och handlade lite med gumman förut och läste på kvällstidningarna
att kylan kan hålla i sig enda fram till april. Inte alls roligt, men så stod
det med feta bokstäver. Inte för att allt de skriver är sant men ändå. Och
vädret är ju ändå alltid bara kvalificerade gissningar. Men tänk om de för
en gångs skull har rätt. Usch, jag börjar bli lite trött på kylan och höga
elräkningar nu. (Här kan ni skriva på namnlista mot elpriserna.)
Får hoppas på en mycket fin sommar.
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
En fin vy ifrån sommaren som var, Indalsälven.
Dagens filmtips
Ja, det får bli en gammal film. En film som jag helt hade missat.
Trots att en så stor hollywoodstjärna som Brad Pitt var med i den.
Filmen heter "Där floden flyter fram" och kom ut 1992.
Det är helt klart en sevärd film, även för er som inte fiskar. För oss
som fiskar så hade man gärna sett mer fiske i filmen, men för att vara
en drama så är det väldigt mycket flugfiske i handlingen. Otroligt vackra
bilder. Nästan så att gumman här hemma blev lite sugen på att börja
flugfiska. Rekommenderas starkt! Här får ni trailern.
Idag hade jag tänkt städa upp lite i min flugbindarvrå, men så blev det
inte. Blev lite annat, som det så ofta blir. Får se om jag kan ta tag i det
imorgon. Så mycket roligare att binda när det är ordning och reda bland
allt material. Jag gillar ordning och reda, även om det inte syns här hemma.
Och det ni ser på bilden är bara en bråkdel av röran. Man kan ju inte
visa allt. =)
Varför är blogg.se trögt som sirap på kvällarna? Eller är det jag som är otålig
när jag börjar bli trött? Jaja, får försöka blogga tidigare på dagarna.
Green Drake Paradrake
Eftersom jag tidigare utlovat ett resultatfoto så, varsegoda.
Ja, som ni ser så har jag valt att göra lite små förändringar mot orginalet.
Jag gjorde en något tjockare och en något smalare. För jag vet av
erfarenhet att just öringen är svag för antingen det ena eller det andra.
Den tar sällan de felfria insekterna...
Näe, det var minsann inte helt lätt att binda denna. Hjorthår i all ära.
Riktigt roligt när man binder en Goddard Sedge, där hjorthåret ska spreta
som på en igelkott. Men att binda hjorthår som inte ska spreta, det var
mindre roligt. Men man får öva, öva och åter öva. Man får inte ge upp.
För er som undrar så blev det hjortsvans till stjärt istället för älghår.
Vi får hoppas att öringen inte ser skillnad.
Goddard Sedge (www.flugor.se)
Flugbindarsugen
Ännu en sprojlans ny vecka, nästan helt orörd. Jag slutade lite tidigare
för att en farbror skulle komma och fixa parabolen. Något hände med
den för ett par veckor sedan när ett antal kilo snö rasade ner från taket.
Men nu är det klart och vi kan uppdatera oss om vad som händer ute i
världen.
Satt och bläddra i den här boken:
Där många stora flugfiskare har sitt eget kapitel. Många namn som jag
inte känner till men Johan Klingberg och Lars-Åke Olsson är givetvis med.
Två mycket ödmjuka och trevliga killar. När jag tänker på det så har jag
nog aldrig träffat på någon otrevlig flugfiskare. Finns det sådana?
Har visserligen inte träffat Johan och Lars-Åke heller men jag har växlat
några mail med dem och fått mycket trevliga svar. Och många gånger så kan det
kännas som att man känner någon känd person bara för att man själv
har sett dem på film och läst deras böcker, men det är ett annat kapitel.
Hursomhelst så blev jag väldigt sugen att binda denna fluga:
Green Drake Paradrake
(Bild från: http://www.flyfishusa.com)
Har nästan allt material hemma för att binda en sådan fluga,
men jag får byta ut det svarta älghåret mot något annat. Sedan
har jag inget olivgrönt tupphackel vad jag vet, så det får bli i
någon annan kulör. Men olivgrönt hjorthår har jag så det borde
rimligen ändå bli en Green Drake, eller?! En drake blir det i alla fall.
Återkommer senare med resultatet, eventuellt. Om det är något som
jag vill visa upp här. =)
Att vara vuxen och sjuttiotalist
och när är man vuxen då? Vad är skillnaden mellan att vara vuxen
och att inte vara vuxen? Blir man automatiskt vuxen när man
fyller 18? 20? Eller ska man ha ett visst antal vuxenpoäng innan
man får kalla sig själv vuxen? Är man vuxen när man har gått
ut skolan och börjat jobba? Visst kan jag känna mig vuxen också.
Men jag är ju typ samma snubbe som när jag var 16-17 också.
Typ alltså. Har väl fått lite andra värderingar och lärt mig ett
och annat. Massa vuxensaker som man lär sig automatiskt, såsom
ränteavdrag, amorteringar på huset osv. Men jag är ju fortfarande
jag liksom. Håll med om att det är ett konstigt begrepp.
Jag undrar om det finns många som verkligen känner sig vuxna.
Jag tror att man från barnsben ser sina föräldrar som vuxna.
Och att det är måttstocken som följer med en hela ens liv.
De var vuxna när jag såg ljuset för första gången och
när jag fyllde 5, 10, 15 och ja, de är det fortfarande. Och jag är
ett barn, deras barn. Men jag är ju inget barn, det fattar jag ju.
Även om man många gånger önskar att man vore det.
Jag antar att det är därför man har lite svårt för att åldras också.
Man lever lite i förnekelse, ser alla andra bli gamla men inte en
själv. Själv är jag ju född på 70-talet, och har blivit en så kallad
sjuttiotalist!? Sug på den, sjuttiotalist. När man var yngre pratades det
ofta om fyrtiotalisterna och nu är man en sjuttiotalist.
Nej, jag har absolut ingen kris. Eller hur vet man att man har en
kris? Jag tror inte att jag har det i alla fall. Jag tror att det är så att
barnet man var försvinner aldrig, den bara tonas ner mer eller
mindre. Hur många minns den här gamla godingen?
Vad är det då egentligen, vuxen?
Jag googlade på vuxen och fick fram en massa sexleksaksåterförsöljare!?
Men på wikipedia står det iaf följande:
"Begreppet vuxen innebär att en person är gammal nog att klara
sig utan stöd från föräldrar eller andra vårdnadshavare.
I västerländska samhällen brukar denna ålder anses vara uppnådd
vid 18-21 års ålder, vilket också brukar kallas myndighetsålder.
I vissa kulturer går gränsen vid yngre år, och är i vissa fall
synonym med termen könsmogen."
Okej, jag är väl vuxen då...
Projekt återställning Vindelälven
Läs om projektet här: http://www.edgeflyfishing.com/FP/index.php
Vindel River Life - öringlek och återställning from Riversplit Media on Vimeo.
Entomologi
läran om insekter. Jag har väl inte riktigt nått fram till det
stadiet i min flugfiskekarriär, men jag tror nog att jag är
väldigt nära. Satt alldeles nyss och letade efter någon bra bok
om just entomologi.
För snart ett år sedan så satt jag och mailade med Lars-Åke Olsson,
han som skrivit bla. Flugfiskets mästare, Gimåflugan mm, samt
flera dvd'n om flugfiske. Bla. den här: Torrflugefiske i strömmande
vatten.
Lars-Åke Olsson
Frank Sawyer, från boken: Flugfiskets mästare, av Lars-Åke Olsson
Jag hade en väldig massa frågor och han svarade på allt jag
undrade. Tack Lars-Åke!
Ett litet urklipp av det han skrev till mig:
"Flugfisket börjar som en hobby, ett "tidsfördriv", därefter blir
det ett starkt intresse och nästa fas blir A Way of Living - en Livsfilosofi.
Vänta tills du blir intresserad av insekter (entomology) och börjar binda
flugor som skall representera dagsländans, nattsländans och bäcksländans
alla utvecklingsfaser då tar du ett snabbt och långt steg framåt i ditt flugfiskeliv."
A way of living... det hade man ju inte räknat med när man började.
Jaja, någon som har tips på bra böcker om entomologi, skriv gärna
en kommentar. Alla tips är välkomna. Jag förstår verkligen hur sjukt
det kan verka för alla er som inte flugfiskar. Mmm, svårt att förklara
för en som inte förstår. Men det har med kemi i hjärnan att göra.
Jag är själv ingen hjärnforskare, men förstår att det händer något där
innanför pannbenet när man upplever något riktigt nice. Man kan ju bli
beroende av en massa olika saker. Tex träning, droger av alla de slag,
socker och varför inte, flugfiske.
Ett utdrag från Wikipedia:
"Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala
nervsystemet där den förekommer i en rad viktiga system som bland
annat reglerar muskelrörelser, vakenhet, glädje, entusiasm, och kreativitet.
Dopamin förekommer även i mesolimbiska systemet där det har en roll i det
kroppsegna belöningssystemet. Detta belöningssystem är mål för en rad
välkända droger (till exempel kokain och amfetamin) som ökar halten av
dopamin genom att minska dess nedbrytning. Dopamin minskar även
utsöndringen av prolaktin från hypofysen."
Sensmoralen i detta inlägg: Bättre att studera insekter än att bruka narkotika!
Foam Geting
Men det kan väl knappast skada att börja binda flugor för höstfisket
redan nu, eller? Jag fick i alla fall lust att prova att binda en geting i foam.
Resultatet blev väl sådär, men får jag göra några till så blir säkert även
jag nöjd. Foam är för övrigt ett roligt material att jobba med. Finns så
mycket man kan göra med det. Även detta mönster har jag tagit från
Johan Klingbergs hemsida. Vingarna ska egentligen vara av Miragefilm,
men jag hade inget sådant så jag tog vanligt vitt Polygarn. Det borde gå
bra med det också. Sedan bytte jag ut Thorax som ska vara Fly-Rite svart
eller mörkbrun mot svart Ice dubb. Man kan inte ha allt material, det
går bara inte. Men så här blev resultatet.
Från sidan...
Uppifrån...
Och lite underifrån...
För er som vill ha orginalmönstret:
http://www.johanklingberg.se/media/4616/johan%204-09.pdf
Ja det va' en kväll i Juni
gillar allra mest. Hennes pappa satt och nynna, på en sommarmelodi.
Plötsligt small det till på flugan, hon blev nöjd och han blev glad...
...Hon var vacker, han var stolt. Rak i ryggen som en fura.
Det var sommar det var glädje och de fiskade och...
Texten är delvis stulen och delvis påhittad (no shit), man är ju ingen
direkt låtskrivare.
Men hon är vacker min dotter och jag är mycket stolt över henne.
Det var en bra dag.
Texten är ju som ni alla vet Lasse Berghagens En kväll i Juni. Men
det är kanske bäst man skriver det också så att man inte blir stämd
för något. Är så dåligt påläst om upphovsrätt och copyright.
Här har ni den iaf med upphovsmannen.
Limit your kill
seriemördare utan till er alla sportfiskare som bryr sig om
natur, miljö och ekosystem. Till alla er som vill ta sitt ansvar.
Jag tänker självklart aktivt visa mitt stöd för kampanjen
"Limit your kill", var med du också.
I praktiken innebär Limit your Kill att man:
* Begränsar sitt uttag av matfisk och fiskar med fokus på
ett långsiktigt och hållbart sportfiske.
* Man tar inte upp fler matfiskar i ett ekosystem än att ett
fiskebestånd kan anses minimalt påverkat av uttaget.
* Man väljer även i möjligaste mån vilka fiskar man tar upp.
Riktigt stora och välvuxna individer av respektive art bär
på en stark genetisk bas som man bör eftersträva att
bevara samt att det är de fiskarna som ger flest yngel vid
lek.
Läs mer här: http://www.edgeflyfishing.com/FP/index.php
Äntligen fredag
Så skönt att få vara ledig ett par dagar. Ska ta tag i alla måsten nu
för att sedan ta helg. Lite disk, lite tvätt, lite fix med golvvärmen och
sedan leeeedigt. =)
Borde städa upp lite i min flugbindarhörna också, för där är det kaos
just nu. Vi får se hur långt energin räcker. Ikväll blir det nog lite
flugbindning, iaf känns det så just nu. Men vem vet, det kanske blir
något helt annat. Utanför huset är det fortfarande kallt och vinter.
Men det är inte långt kvar nu. Fy tusan va' gött med vår.
The modern art of Scandinavian fly casting
En dvd värd att äga.
Dagens erbjudande
Idag fick jag mail från Réné Palmér på Fly Fishing Masters, ett
erbjudande om tvåhands-kastkurs med Mattias Drugge i April.
Fan, det vore kul. Men jag har inte ens ett tvåhandsspö. Så jag
får avstå den här gången.
Men han är bra duktig på att kasta den där Drugge.
Länk till Drugges hemsida: http://www.druggeflyfishing.com/
Men jag får nöja mig med enhands så länge. Gick en kastkurs
hos Thomas Berggren i Lilla Malma, strax utanför Malmköping.
Han är riktigt duktig också, lärde mig en hel del där.
Den dagen hade han även en duktig medarbetare som hette
Tobias, minns inte efternamnet. Men även han var duktig och
slipade till min kastteknik så jag kom ganska många meter längre.
Länk till Thomas Berggrens hemsida: http://www.lillamalma.se/
Thomas Berggren
Våga vara bäst!
Jörgen Oom hette föreläsaren och det handlade mycket om att
vara positiv och inte gnälla så förbannat, som framförallt vi svenskar
är väldigt duktiga på. Han sa mycket tänkvärt och såklart mycket
självklara saker som ändå var värda att reflektera över. Får ni chansen
att gå och lyssna på honom så tycker jag absolut att ni ska göra det.
Jörgen Oom
En länk till hans sida: http://www.peakmotivation.com/
Han fick iaf mig att lyssna och fundera en del. Inte helt lätt att vara
bäst och våga tro på det man gör. Tack Jörgen och tack företaget!
Vi fryser ihjäl, det är så kallt...
Näe, så kallt är det inte. Men idag var det vår i luften. Solen sken och
det rann från taken. Men nu är det minusgrader ute igen. Och halt på
vägarna. Kör försiktigt!
Men det går mot ljusare tider och det tycker vi om. Hade tänkt att jag
skulle binda en ny fluga idag och visa upp här på bloggen, men det
hanns inte med. Får se om jag får tid över imorgon. Lägger ut en fin
bild från en sommarkväll i Nävsjön. Varsegoda...
Nävsjön.
En sjö ett par mil utanför Nyköping inte långt ifrån Nävekvarn.
Läs mer här: http://www.navsjon.se/ om ni är intresserade.
Himla fint därute faktiskt.
Bjussar på en till bild därifrån.
En helt underbar dag
jag sov jäkla obra inatt.
Känns som att man har gjort en massa bra saker idag, inget
som är värt att blogga om. Mer en bra känsla i kropp och själ.
Johan Klingberg behöver ingen närmare presentation för en
flugfiskare. Men för er andra så kan man väl säga att han är
vad Malin Baryard är för hästfolket. Eller Zlatan för fotbollsfolket.
Eller Tiger Woods för otrohetsfolket. Eller, eller ni kanske förstår.
Hur som haver så har jag kikat lite på hans hemsida, vilket var
väldigt inspirerande. Brukar kika runt på nätet när jag är sugen
att binda en fluga men inte vet vilken fluga jag ska binda.
Idag blev det den här: (kolla länken)
http://www.johanklingberg.com/en-klaeckare-till-danicafisket!.aspx
Hade inte precis samma material som Johan använder, men det
borde funka ändå. Och så här blev resultatet: Tadaaa...
En kläckare till vårfisket?
Vi har en jäkligt dålig kamera kanske jag ska tillägga, flugan är
egentligen skitasnygg. Kanske inte, men jag tror att den fångar fisk.
Vill återigen passa på att tacka min fiskekompanjon Thomas, för
damstrumpan. Gumman tackar också, nu får hon ha sina ifred. =)
Avslutar denna kläckare med nån droppe "Water Shed" så att den flyter
bra. Nu kom suget igen. Det behövs inte mycket efter ett par månader
utan fiske. Men det visste ni ju redan.
Bra för flytet.
En dag med lite obra saker
jag till jobbet. Vägen utanför huset var det mest friktionsbefriade
jag upplevt. Blöt is och vackert lutande åt ett håll. Jag vet inte vad
jag hade förväntat mig när jag backade ner bilen från tomten och ut
på isen. Vad hjälper friktionsdäck på en vägbana totalt fri från friktion?
Enda hållet bilen gick åt, var snett vänster neråt. Slutade med att jag
stod på tvären med bilen så att grannen bakom inte kom någonstans
heller. Men efter lite muttrande och hjälp av grannen var jag på kurs ut
mot den riktiga vägen. Grannen försvann i backspegeln (hoppas att han
inte körde fast), men jag kunde inte göra mycket åt det då jag var
tvungen att hålla jämn och fin fart.
Tungan rätt i mun och hjulen vinklade åt höger för att inte kana i diket.
Underbart. Fick skjutsa barnen till skolan då vi missade bussen.
Kom något senare till jobbet än planerat. Men barnen kom i tid och jag
kom iaf till jobbet. Kunde ha varit värre.
Sen jag kom hem från jobbet så har jag försökt fixa dotterns internetproblem.
Ansluten men kommer inte ut på nätet. Det går att uppdatera program och
Skype fungerar inte nätet. Att det ska vara så omöjligt!?
Säkert någon liten skitsak, men i detta fall så har storleken absolut ingen
betydelse. Kommer inte ut på internet ändå.
Inte ens lite. Jag brukar lösa datorproblem, inte för att jag är duktig på datorer
utan för att jag är envis när det gäller problem. Har snart suttit i fyra timmar
och letat fel. Har inte löst problemet än. Och det är det som gör mig sur.
Att spendera massa tid på något och problemet kvarstår. Det är ju som att
förkorta sitt liv. Bortkastad tid. 4 timmar kan kännas fjuttigt och något man har
råd med, men slår man ihop alla gånger man kastat bort tid så blir det en hel
del ju. Återigen, jag är inte snål. Men det känns bättre om man får ut något
av det. Som att häcka i soffan en hel dag och glo på tv.
Då har jag iaf fått något. Näe, jag är inte bitter.
Får ta nya tag imorgon. Vad gör man inte för sin älskade dotter?
Storfiskaren. (som för tillfället inte har internet)
En fin bild på min dotter en dag i maj förra året. Det var en mycket
trevlig dag, det får vi göra om.
Det är för övrigt denna unga dam som hjälpte mig att designa den här
bloggen. Tack vännen!
Inte bara fisket
Allt fiske och jag förstår även jägarna, svampplockare och fjällvandrare
och alla andra som är ute i naturen. Fisket slår ju allt i mina ögon då
du får vatten ihop med den fina naturen. Kombinationen är helt
oslagbar. Det är meditation för mig i alla fall.
Ett par foton från i somras när jag och sambon var ute med svärfar
någonstans i Evertsberg och Älvdalen för att prova på fiskelyckan.
Ett litet tjärn mitt inne i skogen.
Är det konstigt att man gillar att fiska?
Sören, hur har du det?
på samma gång. Som en sur gubbe. Han var sjukt sällskapssjuk men
ingen fick veta det. Han älskade att bli gosad och kelad med, men bara
när det passade honom. Han kom om man lät han vara.
Om man tittade på honom så gjorde han sig sitt vackraste och gjorde
allt för att det inte skulle synas att han trivdes att vara i centrum.
På den tiden när han bodde hos mig så jobbade jag skift. Och varenda
gång jag kom hem från jobbet så satt Sören i dotterns fönster på
övervåningen och tittade ut. Spelade ingen roll om jag jobbade förmiddag,
eftermiddag eller natt. Han satt alltid där. Han var ensam när jag jobbade.
När han såg att jag närmade mig dörren så hörde man innifrån hur han rusade
nerför trappen. Sedan strök han sig mot mina ben och pratade högt och tydligt
om hans dag hemma i ensamheten. Om hur mycket han hade saknat mig och
hur glad han var att jag var hemma igen.
Som sagt, han var inte som andra katter. Han fixade inte av ensamheten.
Sören hade ångest.
Han var ute ett par nätter per år, men jag tror att han var med om
något otäckt där ute för han ville helst inte gå ut. Kunde gå ut på tomten
och sniffa runt lite, men om man stängde dörren så skulle han gå in direkt.
Ibland smet han ut fort när man öppnade dörren, bara för att få lukta runt
lite. Men det räckte med att jag ropade på honom så gick han in. Som en hund.
Men så kom den dagen då jag insåg att han verkligen mådde dåligt av
att vara ensam om dagarna. Jag hade inte den tid över som Sören krävde.
Jag blev tvungen att hitta ett nytt hem åt pojken. Det blev Katthemmet
i Nyköping i väntan på ett riktigt hem. Vi var där och hälsade på honom
några veckor senare. Han kom ner för trappen för att kolla vilka det var som
kom och tvärstannade halvvägs ner. Han tittade förskräckt på oss och
man såg hur han funderade. Han ville inte följa med oss hem.
Han tog på sig en kaxighet som jag inte kände igen. Hoppade upp på
köksbordet, diskbänken och micron, liksom för att visa hur bra han
hade det där på Katthemmet. Han hade även charmat en liten kattkvinna som
svansade efter honom. Hemma fick han ju inte springa på köksbordet.
Men det var grymt skönt att se honom och att se att han hade det bra.
Ytterligare några veckor senare åkte vi tillbaka till Katthemmet för att
hälsa på våran gamla vän. Men då vi kom dit så berättade personalen
på hemmet att Sören hade blivit hämtad av en tjej från Motala. De hade lovat
att ringa från Katthemmet om någon hämtade Sören, men det samtalet
missades.
Vi fick aldrig riktigt ta farväl.
Men jag tror och hoppas att han fortfarande lever och har det bra
någonstans i Motala med någon som ger honom den uppmärksamhet som
han behöver.
Sören på sin favoritplats i köket.
Anledningen att jag skriver detta är för att min sambo gjorde ett inlägg
på sin blogg om just Sören. Fick mig att tänka på honom.
Han fångade hennes hjärta också. Han fångade allas hjärtan.
(Påminner lite om hunden Hachiko för er
som har sett den filmen. För er som inte har sett filmen så kan jag varmt
rekommendera er att se den. En mycket fin och sorglig historia som berör.)
Film man bör se.
Om du Sören ser det här så kan du väl slå en signal,
jag har kvar mitt gamla nummer. Eller om någon som känner
Sören idag ser det här så får ni gärna höra av er. Skriv en kommentar.
Skulle gärna åka till Motala bara för att få se honom igen.
Mycket vill ha mer
När jag började fiska med fluga så tyckte jag att det fanns
en hel del utrustning som man kanske kunde klara sig utan.
Det var så mycket man bara skulle ha, och ingenting är ju
gratis här i världen. Det var såklart spö, rulle, lina, tafs och flugor.
Sedan ska man ju helst ha en sjunk och en flytlina. Det var torrflugor
och våtflugor. Nymfer, streamers och kläckare. Flugfiskeväst, vadare,
peang, pin-on-reel osv.. En riktig djungel med andra ord.
Nu har det dock gått en tid sedan jag började, inte lång tid med ändå.
Har väl handlat det mesta jag behöver egentligen, men det finns alltid
fler saker som man vill ha.
Överst på önskelistan är dessa vadarskor från Patagonia.
Dessa Riverwalker Sticky från Patagonia har jag stirrat mig blind på.
Men så har jag även blivit sugen på en flytring. Det finns (som alltid)
en hel del märken och fabrikat att välja bland, olika modeller osv.
Själv tror jag på denna.
Outcast Fish Cat 4
Flytring är absolut inget måste, men skulle vara grymt kul att ha.
Blev väldigt sugen på ring när vi hade klubbmästerskap med
FFK Ekorrarna, då det var 2 grenar: Land och Flytring.
Har även kikat en del på Imagos flytring, vi får se vad det blir när
ekonomin tillåter.
Funderar på om Svenska Flugfiskemässan i Älvsjö kan ha några bra
priser på någon av dessa. Det vet man inte förrän man är där.
Vill inte kalla mig själv snål, men det känns alltid bättre (mentalt) att
handla när man får någon form av rabatt.
Flugfiskemässan är 10-13 mars i år, sedan är det Sportfikemässan
i Elmia Jönköping tre veckor senare 1-3 april.
Helst skulle man vilja vara på båda, men så blir det nog inte.
Vi får se hur det blir.
Ulf Lundell sjuk
Något om Ulf Lundell och sjukdom. Tänkte som
säkert många andra gjorde: "näe, Uffe... vad har han
åkt på för sjukdom!?"
Någon frågade på jobbet också: "vad är det för sjukdom?"
Satt alldeles nyss och läste på Aftonbladet där de skriver
följande:
"Hur är det med dig Ulf, alla undrar ju?
– Ni får undra hur mycket ni vill, säger han.
Men?
– Jag är utarbetad och jag är på väg till läkare nu."
Han är utarbetad!?
Herregud, tur att man inte är kändis tänker jag.
Inte roligt att vara utarbetad och krya på dig Ulf.
Är alla medel tillåtna?
Vad är det egentligen för regler inom flugfiske?
Är endast naturmaterial "tillåtet"?
Ja, det är många funderingar när man börjar flugfiska och det skulle
vara roligt att höra vad andra tycker.
Ta tex. spoon flies, är det okej att fiska med dessa små epoxy flugor?
För att inte tala om foamflugor, rubber legs, och nymph stretch skin.
Måste vara den enda "sporten" som inte ska utvecklas, enligt somliga.
Helst ska det vara ett splitcane (bambu) spö och silkeslina eller på sin
höjd en dubbeltaperad lina. Flugor bundna enligt de gamla mönster
som uppfanns i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet. Fasan,
haröra och lite koppartråd.
Det ska vara som det var för de gamla legenderna Frank Sawyer eller
Frederic M Halford. Frågan är hur deras flugor skulle sett ut om de levde
idag och med dagens utbud av material.
Som nybliven flugfiskare tyckte jag detta var lite snobberi. Att det skulle
vara något för finare människor att flugfiska. Tyckte för egen del att få
fisken att hugga var det viktiga och det roliga. Men det ska inte vara för
lätt att få fisk, då blir det osportsligt. Och nu när man har kommit in lite
mer i flugfiskets värld så måste jag erkänna att jag känner mig som
en liten fuskare när jag har asken full med det ena färggranna monstret
efter det andra. Det skulle kännas bättre att ha en ask eller två proppade
med gamla klassiker såsom March Brown, Pheasent Tail, SS Nymph och
Wickhams Fancy. Jag är kluven och ska villigt erkänna att jag själv skulle
vilja ha ett Splitcane spö. Man får väl fiska vidare och se vart man landar.
Och hur många flugbindare har inte en ful-ask hemma eller som han/hon iaf
inte tar fram och visar för andra.
Själv har jag inte fiskat mycket alls med dessa Spoon flies, men har hört
att de inte är tillåtna i vissa vatten. Men de roliga att göra iaf. 
Inte de snyggaste kanske, men som sagt roliga att göra.
Tiden är relativ, snö och kyla är vackert men långtråkigt
Jaha, vad är detta för flum tänker ni.
Men det där vet ju alla att åren går fortare för varje år. En sommar är
inte så lång som den var när man var 8 år. Och är du som läser det här
8 år så är det bara att gratulera och njut av dina långa somrar.
För mig som börjar bli till åren (36½) så hinner man knappt
njuta innan sommaren är slut. Och nu tänker många att 36½ år är väl
ingen ålder. Jo, det ÄR det. Fråga han/hon som är 8 så får ni själva se.
Tänker man på sommaren som var så känns det inte som att det var
så länge sen, det blev ju nyss vinter!? Men tittar man på kort tagna från
sommaren som var, då känns det helt plötsligt väldigt väldigt avlägset.
Och gör man som jag, längtar till sommaren, då känns det som att det
är en evighet dit. Tur att det är vår också, bara en halv evighet dit.
En liten gissning nu då. Vad tänker en 70 åring om det jag skriver?
"Va fan klagar pojkspolingen på, du hinner iaf märka att det är sommar"', eller?
Men är det något vi är duktiga på, så är det väl just att klaga.
Det var alltid bättre förr eller så kommer det att bli bättre.
För det är ju aldrig bra just nu, idag. (Mindfulness)
Så, nu ska jag sluta klaga. Fortsätta titta på fina sommarkort. För hur det än
är så är det ingen rolig årstid här idag.
Kort taget i somras av min duktiga dotter.
En sprojlans ny vecka
Verkligen.. jätteskönt...
Det händer ibland att jag tittar in på Tradera och det händer även ibland
att jag budar på saker. Skulle inte kalla det ett beroende, men jag vill
ändå höja ett varningens finger. Det ÄR beroendeframkallande.
Hur som haver så damp det idag ner en gåva i brevlådan och ja, det var
ifrån Tradera. Men titta på dem:
Ett gäng fina Muddler. Är de inte vackra?
Ibland gör man riktiga fynd där och ibland betalar man åt helsike för
mycket för något man egentligen inte alls MÅSTE ha. Men det sägs att
människan är samlare av naturen, så nog om det.
Här är ett annat fynd:
Kortlek med flugfiskemotiv.
Och den var jag tvungen att köpa, eftersom jag inte hade någon kortlek
med flugfiskemotiv.
Hur det började
gången, då var jag kanske 3-4 år gammal.
Började snart snickra till mina träklossar med ett par spikar i som jag
kunde linda upp metreven på.
Sedan har åren gått och snart hade jag en egen riktig fiskeutrustning,
då i form av ett haspelspö, haspelrulle och en liten draglåda med
diverse spinnare, skeddrag och några enstaka wobbler.
Hade ingen närstående som var överförtjust i fiske så det mesta fick man
lära sig själv. Fiskade i små insjöar runtom i Södermanland och
på semestern när vi for iväg någonstans med husvagnen.
Men det mesta fisket blev runt Oxelösund, i östersjön.
Gädda och Abborre var det primära.
Flugfiske har för mig alltid verkat avancerat och svårt, inget som en
vanlig kille som jag skulle kunna utöva.
Dock har jag alltid tyckt att flugfiske och allt med det har varit så
snyggt, så vackert.
Jag och polaren skaffade oss varsitt flugspö, rulle, lina, ett par flugor
och försökte en gång, men ingen av oss visste egentligen vad vi höll på med.
Vi fick ett par abborrar, mer än så blev det aldrig och intresset dog snabbt.
Hela intresset för fiske lades i dvala i flera år då jag tyckte östersjön var död
och tänkte som alla de äldre människorna, att det var bättre förr.
Men så en dag flera år senare fick kollegan Thomas en nytändning på flugfisket,
han pratade flugfiske varje dag på jobbet.
Då jag själv hade haft ett stort fiskeintresse, så lyssnade jag intresserat
på allt han berättade. Om hur det hade vakat, och om rådjur som kom ner till
vattenbrynet tidigt på morgonen för att dricka när han satt helt ensam i den
spegelblanka sjön i sin flytring, om alla fiskar han hade tappat och
om dem som han drillat.
Jag minns att jag tyckte att han var helt besatt av det.
Jag tror jag lyssnade på hans historier i närmare två års tid innan
jag slutligen köpte mig ett flugfiskeset och bad om att få följa med.
Min första öring på fluga
Det var en dag i September 2009, vi lånade en liten båt och rodde ut i den blanka sjön.
Vädret var perfekt, inte kallt, inte varmt, inte blåsigt, inga mygg och inget regn.
Thomas drillade väl 2-3 stycken innan jag krokade min första.
Mitt livs första regnbåge på fluga med flugspö.
Sedan var jag såld. Endast en biten flugfiskare vet vad jag menar.
Den dagen drillade jag 3 regnbågar och 2 öringar + ett par mörtar.
Den dagen insåg jag också att det inte var svårt att flugfiska.
Jag kunde inte kasta, viftade med spöt så mycket jag orkade
(det kanske var därför det var myggfritt) och lade till sist ut flugan
ett par meter ifrån båten, men det fanns fisk där också.
Sedan kan man alltid ifrågasätta om det var flugfiske jag utövade.
Hade heller ingen aning om vilka flugor som fisken var sugen på.
Men jag fick fisk. Och jag var såld. Besatt. Tack Thomas!
Har hört att en heroinist blir så besatt av känslan efter sin första sil,
att han/hon tar en sil igen, igen och igen men får aldrig uppleva den känslan igen,
det blir aldrig som första gången igen.
Till skillnad från flugfiske, då är det alltid samma känsla när fisken hugger.
En annan fördel är att kroppen tar inte så mycket stryk av flugfiske.
En abborre tidigt i min flugfiskekarriär, tagen på en flicksländenymf
Fiske anytime!
Ibland har jag lite svårt att somna. Då är det tur att datorn står i sovrummet,
och med en skapligt stor bildskärm funkar det väldigt bra att titta på webtv.
Har unnat mig tv4's "anytime" en månad för att få lite fler program att titta på.
Igår såg jag ett, eller rättare sagt två avsnitt av programmet "Fiske" med
William Moberg-Faulds och Peter Sjödin.
De var uppe i Funäsdalen och fiskade Öring.
Luften var full med mygg, knott och Ephemera danica... 
Vilken vacker insekt det är, Danican. (bild från wikimedia.org)
Skulle kunna tänka mig att åka till Funäsdalen. =)
Tycker för övrigt att William är en mycket bra programledare.
Lugn, trevlig, jordnära och inte så "hysterisk" som många kan vara.
William och Peter (bild från tv4.se)
Once in a blue moon
En otroligt snygg trailer på en mycket vacker film.
Bitch Creek Variant
Slänger mig direkt in i flugbindning och tänkte visa hur jag binder
en Bitch Creek. En ganska enkel variant som är rolig att binda och
man kan leka med olika färgkombinationer. Vet inte vilken fisken
föredrar och när på året, men vet att det ska vara en bra fluga.
Detta är materialet som behövs.
Börjar med att binda in bindtråden på en något längre krok,
i det här fallet en North 5200 i storlek 12.
Går bra med annan krok också.
Sedan binder jag in gummibenen som bilden visar (2 lika långa
parallellt ovanpå kroken). Jag börjar framme vid kroköglan och går
sedan bakåt.
Därefter lindar jag på lite blytråd för att få den att sjunka fortare.
Fixerar blyet ordentligt med bindtråd (vissa använder superlim).
Binder in två färger Chenille från blyet och bak till där de bakre
gummibenen börjar. Gör en whip-finish och klipper av bindtråden.
Sedan kommer det svåra, det svåra att förklara men inte att göra.
Det kallas "Overhand Weave". Man gör en knut med Chenillen som
bilden visar. I detta fall tar jag sedan den rosa (hot pink) chenillen
och för den under kroköglan och den svart ligger kvar på ovansidan.
Visar en bättre tecknad bild och förklaring här nedan. 
Overhand Weave, där det svarta på bilden ska föreställa kroken sedd
rakt framifrån när den sitter i bindstädet. 
När man gjort "Overhand Weave" 4-5 ggr så binder man in bindtråden
igen, låser den rosa Chenillen och klipper bort resterande rosa Chenille.
Binder in ett svart tupphackel och lindar fram bindtråden till kroköglan.
Binder fram den svarta Chenillen till kroköglan, låser Chenille och
klipper bort resten av den svarta Chenillen.
Till sist lindar jag på hacklet fram till kroköglan, låser och avslutar
med ett par whip-finish knutar. Förseglar med lite lack.
En orange variant.
... och en vit.
Snön faller och vi med den...
...som Ulf Lundell sjöng en gång. Vintern blev vit och kall även denna gång.
Kul för alla pimpelfiskare men mindre kul för oss flugbitna. I väntan på vår
och öppna vatten tänkte jag blogga lite. Tanken är att min blogg ska bli
jävligt snygg, jävligt intressant och jävligt bra helt enkelt.
Jag är inte där ännu, som ni ser...
men Rom byggdes inte på en dag som farsgubben brukar säga.
Ska jobba vidare med bloggens utseende nu, för utseendet är viktigt.
Innehållet är förstås viktigare men ändå. Ögat ska ha sitt också. :)
